Karriärstipendiet för studenter - 15 000 kr att lägga på dina studier. Ansök här!
Pandemin ökar behovet av nya kompetenser

Pandemin ökar behovet av nya kompetenser

Pandemin har skyndat på automatiseringen av arbetslivet. Allt fler rutinartade uppgifter tas över av dataprogram och på längre sikt kan hela yrkeskategorier försvinna. Vilka yrken och arbetsuppgifter påverkas mest och vilken kompetens blir viktigt i framtiden?

En effekt av pandemin och den lågkonjunktur som inträtt (om än tillfälligt) är att många arbetsgivare snabbar på automatiseringen av arbetsuppgifter. Det skapar ett behov av både nya kunskaper och arbetssätt, menar Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen och en av författarna till rapporten ”Kompetensutveckling på arbetsmarknaden till år 2030 i spåren av automatiseringen”, som i stora drag beskriver hur kompetenskraven kommer att utvecklas på den svenska arbetsmarknaden de närmaste åren.

– Samhället förändras på många sätt just nu, vilket speglar av sig i arbetslivet. I dagsläget ser vi framför allt att yrkesroller förändras, snarare än försvinner. Det är ofta monotona och repetitiva arbetsuppgifter som automatiseras till förmån för andra uppgifter. Det här betyder också att efterfrågan på kompetenser och förmågor kommer förändras.

Kerstin Eriksson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. Foto: Pär Olsson

Kerstin Eriksson beskriver att tekniska kunskaper blir allt viktigare framöver, men även social kompetens och pedagogisk och empatisk förmåga kommer stå högt i kurs.

–  Automatiseringen leder till att social kompetens kan få ökad betydelse i roller där det inte var lika viktigt tidigare. Det blir nödvändigt att förstå helheten och förklara för andra hur olika processer fungerar. Det kan till exempel vara en operatör inom industrin som behöver ha ett helhetsgrepp om en arbetsprocess och därför måste kunna samarbeta och kommunicera med alla inblandade.

Kerstin Eriksson säger att det inte går att säga att AI och automatiseringen tar över våra jobb, men att det inte råder några tvivel om att vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna för att ersättas med andra, vilket kräver kompetensutveckling och förmåga att ställa om. Hon påpekar också att när teknik och programvaror tar över arbetsuppgifter blir det inom allt fler yrken viktigt att ha grundläggande digital kompetens, för att kunna hantera digitala verktyg i det dagliga arbetet.

– Det livslånga lärandet blir än mer viktigt, att kunna tänka om och lära nytt för att möta de nya kraven på arbetsmarknaden och ett nära samarbete mellan staten, regioner, kommuner och näringsliv kring kompetensutvecklingsfrågan är nödvändigt.  Men det allra viktigaste som vi ser är att ha en utbildning, allra minst en gymnasieutbildning, och gärna en ännu högre utbildning.

Fackförbundet Unionen har genomfört analyser med hjälp av en avancerad teknisk modell som förutspår hur teknikskiften påverkar yrken och arbetsuppgifter. De har också tittat på hur digitaliseringstakten ökat i spåren av pandemin och listat de yrken som kommer att påverkas mest och som även riskerar att förvinna på sikt. Högst upp finns bland annat yrken som redovisningsekonom, löne- och personaladministratör och ekonomiassistent.

– Unionens analyser visar att processautomation är den teknik som påverkar tjänstemannajobben mest. Rutinartade arbetsuppgifter till exempel hos yrken som receptionist och ekonomiassistent, tas mer och mer över av programvara, säger Katarina Lundahl, chefsekonom och fortsätter:

– Tekniken och programvarorna har kommit långt idag och pandemin har gett en extra skjuts i många fall när man inte velat att människor ska mötas på den fysiska arbetsplatsen. Dessutom har pandemin skapat en ekonomisk press för många företag som tvingats effektivisera och snabba på automatiseringen.

Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Precis som i Arbetsförmedlingens rapport, är kompetensutveckling en nyckelfråga i Unionens kartläggning. Katarina Lundahl menar att arbetsgivare behöver tänka strategiskt kring de frågorna och att det är bråttom. Hon påpekar också att staten har ett stort ansvar att skapa möjligheter för människor att omskola sig, så att de antingen kan fortsätta att utföra sina jobb med förändrade arbetsuppgifter eller göra något annat. 

– Dessutom, om vi ska kunna implementera alla tekniker som ska effektivisera arbetet så behövs ett strategiskt tänk kring kompetensutveckling. Idag råder det till exempel brist på personer med kompetens inom it och teknik, och konkurrensen kommer bara bli hårdare. Behoven kommer vara stora i princip i alla branscher och sektorer och då kan man inte bara gå ut och rekrytera. Här behöver arbetsgivare tänka på hur de skulle kunna ge medarbetare ny kunskap så att de kan arbeta i en förändrad eller annan roll på sikt.

Unionens rapport visar också att pågående teknikskiften slår olika mot kvinnor och män. Kvinnor har i större utsträckning än män arbetsuppgifter som väntas automatiseras inom fem år.

– Arbetsmarknaden är könsuppdelad idag och behovet av kompetensutveckling är enormt för de många kvinnor som i dag jobbar i yrken med stor andel arbetsuppgifter som effektiviseras bort. Det är viktigt att arbetsgivare har det i åtanke och ger alla sina anställda en chans att utveckla och ställa om sina kunskaper och färdigheter. Det handlar också om att förhindra en ökad lönepolarisering mellan kvinnor och män, säger Katarina Lundahl.

Jobben som påverkas mest av automatisering

Så här stor del av arbetsuppgifterna kan försvinna genom processautomation inom fem år för dessa yrkesgrupper (%):

  1. Redovisningsekonomer 53
  2. Löne- och personaladministratörer 49
  3. Ekonomiassistenter 47
  4. Inköps- och orderassistenter 33
  5. Övriga handläggare 33
  6. Receptarier 31
  7. Kontorsreceptionister 29
  8. Nätverks- och systemtekniker 29
  9. Kundtjänstpersonal 27
  10. Controller 26

Så gjordes analysen
Med hjälp av en analysmodell som bygger på AI-teknik och svenska arbetsmarknadsdata har Unionen tittat på hur olika tjänstemannayrken kommer att påverkas av ny teknik och vilken kompetens som behövs på morgondagens arbetsmarknad. Unionen har tittat på tjänstemännens arbetsmarknad i Sverige inom it, handel, kunskapsintensiva tjänster och tillverkningsindustrin.

Om Arbetsförmedlingens rapport
Arbetsförmedlingen har i samarbete med McKinsey & Company och McKinsey Global Institute beräknat hur automatiseringen kan påverka Sveriges framtida arbetsmarknad och visar i rapporten ”Kompetensutveckling på arbetsmarknaden till år 2030”, hur efterfrågan på kompetenser och förmågor kan förändras till år 2030.
Rapporten finns på Arbetsförmedlingens webbplats.

Gå med i Karriärnätverket för att inte missa fler nyheter.

Gå med »

Bli medlem du också

som fler än

30000

andra studenter och unga yrkesverksamma som vill framåt i sin karriär.

Bli medlem du också
08-600 18 00 Skriv till oss